torsdag 5 maj 2011

Frihet V. Ett ord med många innebörder

På den direkta frågan vad frihet var kunde ingen av förarna lämna något enkelt precist svar. När man inte talade i negationer hänvisades oftast ganska frustrerat till en subjektiv känsla. Om perspektivet vidgas något blir förarnas reaktioner på mina frågor kanske lättare att förstå. Följande resonemang om olika definitioner av begreppet frihet ser jag också som en viktig påminnelse om tillvarons komplexitet och mångtydighet. Frihet är ett starkt och allmänt positivt laddat ord och det finns många krafter som vill knyta upp det för sina syften.

Synonymordboken ger vid handen att ordet frihet kan ersättas med självständighet, oberoende, oavhängig och autonomi. Det handlar således om att vara fri från övervakning och maktutövande. Även befrielse, tillåtelse och lov fungerar som alternativ. Sådana synonymer associerar till en frihet med förbehåll, en frihet som givits av någon med inflytande över den som ges lov och befrielse. Amerikanska egenåkare benämner sig till exempel ”independents” även om företagarnas initiativförmåga och utrymme för improvisationer kraftigt kringskärs av lagar och förordningar (Agar 1985). Frihetssynonymerna är till sin syntaktiska struktur uppbyggda kring negativa definitioner, till exempel o-beroende och o-avhängig, vilket signalerar att det behövs någon form av motsats för att förstå innebörden. Utan tvång och bundenhet ingen frihet alltså.

Informanterna talade ibland om lastbilsfriheten som något man fick ta sig, dock inom vissa gränser och med hjälp av speciella tekniker. Social smidighet och förmåga att signalera pålitlighet fördes fram som instrument för att skapa det manöverutrymme som benämndes frihet. Bonniers svenska ordbok lämnar följande förklaringar som ligger i linje med detta: ”det att vara fri; jag tar mig friheten att (vända mig till er) (i hövliga brev o.d.) jag gör detta utan att ha fått tillstånd i förväg; ta sig friheter uppträda opassande, oförskämt e.d.”. Frihet förknippas med aktiv handling, något man kan (och måste) tillskansa sig.

Slår man upp ordet frihet i ett filosofilexikon (se t ex Lübcke 1988) definieras begreppet där med hänvisning till olika filosofiska skolbildningar. Frågan om människan har en egen fri vilja utreds med hänvisning till Fatalism, som syftar på att människans upplevelse av frihet blott är en illusion och att ödet förutbestämt våra liv. Kanske förarnas förmåga att ”se” och känna frihet, även om de är väl medvetna om att deras arbete är genomreglerat, kan sägas vara ett uttryck för fatalism? Determinismen är en filosofisk skolbildning som hävdar att människan har vissa valmöjligheter i livet, men att dessa hela tiden bestäms av orsaker utanför individens kontroll. Indeterminismen har filosofen Kant som främsta företrädare. Han utgår från att sann frihet kräver en medvetenhet om den egna situationen. Friheten kopplas således, som i ordboken, till handling. (Se även här för en fördjupad definition av begrepet frihet, från Wikipedia).

Frihet är också ett trivialt vardagsord användbart inom en lång rad sammanhang. Countryartisten (och skådespelaren) Kris Kristoffersson har till exempel skrivit en låt som spelats in i otaliga versioner, Me and Bobby McGee. Den handlar om en lastbilsförare som inte vill bindas till någon eller något. McGees definition av frihet lyder: ”Freedom´s just another word for nothing left to lose”. McGees definition av begreppet har likheter med en österländsk, buddistisk/hinduisk filosofi om att människan inte kan vara fri förrän hon kapat banden till det kroppsligt världsliga (Glasenapp 1967:). En modern västerländsk tolkning av samma livsåskådning kan vara att bara den som saknar pengar är fri. En sådan tolkning är dock inte giltig inom åkerinäringen eftersom förarfriheten uppnås först när chauffören helt och hållet har bundit upp sig och sitt liv till lastbilen.

Politiker och stadsöverhuvuden använder gärna frihetsretorik i sina uttalanden. Sveriges statsminister Göran Persson har till exempel hävdat att: ”Den som är satt i skuld är inte fri”. Efter händelserna i USA den 11 september 2001 hävdade dessutom USAs president George W Bush i sitt tal till nationen att friheten attackerats genom terrordåden. Västerländska liberaler har länge kämpat om rätten att få definiera begreppet frihet. Adam Smith och John Stuart Mill (1998) anvisar friheten som själva grunden för en liberal samhällsordning som framförallt handlar om individens rätt att äga och förvalta kapital efter eget gottfinnande, utan statlig inblandning.

Musikartisten Lalla Hanssons svenska översättning av Kristofferssons text får avslutningsvis representera ytterligare ett perspektiv på frihet. Han hävdar att: ”Frihet är ett lustigt ord som täcker ingenting”. Inom åkerinäringen skulle jag tvärt om vilja betrakta friheten som ett allvarligt ord som täcker väldigt mycket.

Spionza, slutligen, menar att frihet endast kan uppnås inom ramen för ett samhälle, genom att ge upp en del av sin autonomi.

Frihet är precis ett sådan komplext ord/begrepp som visar på relevansen i kulturvetenskapens utgångspunkt, att människans verklighet är komplex och motsägelsefull.

Inga kommentarer: