Marginaler, eller brist på marginaler. Det är något jag ofta återkommer till. För att uppnå hållbarhet, på alla sätt, krävs marginaler. Man måste räkna med marginaler. Marginaler är nödvändiga och måste bevakas, mot klåfingrigt giriga ekonomer och naivt optimistiska tekniker. Effektiviseringar, ja de är nog nödvändiga. Men utan generösa marginaler förlorar man lätt vad man tjänat in på att tighta till och effektivisera. Hållbarhet och robusta system, tekniskt, ekonomiskt och socialt, går hand i hand. Det ena förutsätter det andra. Fatta! Vi måste orka. Orka stå emot. Bevaka marginalerna. Räkna med väl tilltagna utrymmen för att det inte alltid blir som det var tänkt.
Vinterns tågkaos uteblev, tack och lov. Men det handlade inte om att SJ och Västtrafik, Banverket och andra kollektivtrafikaktörer hade löst problemen, jobbat med tågsystemet eller något liknande. Kaoset uteblev för att vintern blev mild. Marginalerna är fortfarande lika snåla, vilket märks om det strular någonstans. Är det problem på bohusbanan, då påverkas tågen som går till Trollhättan, och lokaltåget hem till Lerum. Orsaken är brist på marginaler. Någon har sett att tågen står stilla och att de kan användas på andra håll under tiden. Men det gör att tåget inte står där det ska eller går enligt tidtabell, om det uppstår problem på ett ställe. Ett system där alla delar måste fungera för att hela systemet ska fungera är inte hållbart. Hållbarhet kräver marginaler. Alingsåspendeln kan inte vara beroende av tågen som trafikerar linjen Trollhättan Göteborg.
För att klara detta, för att få och behålla marginalerna, måste fler, oftare, motstå frestelsen att effektivisera. Kraven på prestation, som finns överallt i samhället. Kraven på ständigt ökad verkningsgrad, i alla system, är ett hot mot samhällets långsiktiga hållbarhet. Ett allvarligt hot. Det som hände i Japan förra året borde mana till eftertanke, men det är högst osäkert om det är vad vi ser.
Marginaler kan man förstå på olika sätt. Tekniska marginaler kan handla om överdimensioneringar, medveten hänsynstagande, inte bara till det oväntade, utan även det oväntat oväntade. Att avstå, även om det går. För att marginalerna är nyckeln till helhetens överlevnad på sikt, och inte en vinst att hämta hem. Samma sak i ekonomin. Här måste man avstå från att utnyttja hela potentialen till effektivisering. För att den kan komma att behövas i framtiden. Ekonomi och teknik är emellertid inte mina kompetensområden, egentligen. Likafullt vet jag att marginaler är något man måste räkna med. Alla vet det!
En typ av marginaler som man kanske inte tänker på är sociala, kunskapsrelaterade marginaler. Inom högre utbildning, till exempel, men även i vardagen, privatlivet, går det att identifiera marginaler att värna. Men det krävs lite tankemöda för att få syn på dem. Att vara nöjd till exempel, kanske man inte tänker på som ett slags marginal. Men det är en viktig marginal, som förtjänar uppmärksamhet. För graden av nöjdhet i samhället påverkar dess hållbarhet, vilket nedanstående resonemang illustrerar.
Jämför en som nöjer sig med det lilla, den som inte alltid måste få allt precis som hen vill. Jämför honom eller henne med någon som strävar efter att optimera alla upplevelser, allt. Vem tror ni är mest tillfreds med livet? Självklart den som har lätt att bli/vara nöjd. Graden av nöjdhet påverkar upplevelsen av lycka i livet. Vilket i sin tur påverkar hälsan. Har man förmågan att vara nöjd och glad, och om spannet för vad som krävs för att bli nöjd är väl tilltaget, då skapas en positiv spiral som leder till ökad förnöjsamhet. Chansen att få ett bra liv ökar alltså ju mindre man behöver för att vara nöjd. Och den som är nöjd sprider glädje omkring sig. Samhällsvinsten är uppenbar. Ökad hälsa ger minskade kostnader, och marginalerna blir större.
Allt hänger ihop. Det socialt kulturella, det ekonomiska och det tekniska. Och ökade marginaler på ett område leder till vinster på ett annat, om man bara väljer att se, istället för att bortse. Jakten på marginaler inom ett område, mitt område, är att likna vid egoism. Och på samma sätt som egoistens omsorg om sig och individuella jakt på lycka, ekonomiska fördelar och teknisk komfort leder till dålig stämning hos dem på vars bekostnad lyckan och nöjdheten uppnå. På samma sätt ökar risken att alla blir olyckliga, att problemen i samhället hopar sig och ekonomin som helhet krymper. Allt hänger ihop. Jakten på minskade marginaler, effektivitet och ständigt ökad prestation är en negativ spiral.
Nyckeln till ökad generell lycka och samhälleligt välstånd stavas, hållbarhet. Och vägen till långsiktig hållbarhet går via värnandet av marginalerna som finns överallt. Genom att låta marginalerna vara, genom att ge, att vara generös, får man. Det går på tvärs mot det sunda förnuftet, ändå vet alla att det fungerar. Det är så, även om man kanske inte tror det.
Det är så! Inte bara för att jag säger det. Det är så. Vi behöver marginaler, alla utan undantag!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar