måndag 2 december 2013

Språkfilosofiska reflektioner 32

Kastar mig över eller snarare in i del fyra av platån eller kapitlet om Lingvistik i boken A Thousand Plateaus av Deleuze och Guattari. Denna del handlar om hur man kan undersöka språk vetenskapligt och till vad kunskapen kan användas. Det är en kritisk uppgörelse med traditionell lingvistik och det alternativa sätt att se på språk som Deleuze och Guattari för fram. Det är en kamp mellan Royal Science och minor eller nomadologisk vetenskap. Det handlar om två olika utgångspunkter, om språket ska låsas fast med hjälp av vetenskapen eller om studierna av språket ska följa med i förändringsrörelsen.
IV. "Language Can Be Scientifically Studied Only under the Conditions of a Standard or Major Language"

Since everybody knows that language is a heterogeneous, variable reality, what is the meaning of the linguists' insistence on carving out a homogeneous system in order to make a scientific study possible?
Det behövs inga ingående studier av språk för att inse att de förändras, att de är förändring. Det räcker att lyssna på sina barn. Frågan är därför berättigad. Till vilken nytta och varför ska man försöka att pressa in språket i en på förhand uppgjord mall? Vad vill man med sitt vetenskapliga arbete egentligen? För vem forskas det om språk? Det är frågor som borde ställas lite oftare. Vad är vetenskapens uppgift? Idag talas det om olika ämnens nytta, men sällan om vad vetenskap generellt sätt är och kan användas till. Viktiga frågor.
It is a question of extracting a set of constants from the variables, or of determining constant relations between variables (this is already evident in the phonologists' concept of commutativity). But the scientific model taking language as an object of study is one with the political model by which language is homogenized, centralized, standardized, becoming a language of power, a major or dominant language.
Studier av språk gör något med språket som studeras. Just eftersom språk är föränderligt och relationellt skapat och upprätthållet reagerar det som kultur gör på att studeras vetenskapligt. Det förändras helt enkelt genom att passas in en vetenskaplig modell. Vetenskap sker alltid i ett sammanhang, är överallt en kulturell verksamhet. Vetenskap strävar efter objektivitet, men kan aldrig vara objektiv. Både den som studerar och det som studeras förändras i processen. Resultatet kan med andra ord aldrig skiljas helt och hållet från processen och bearbetningen. Det är Deleuze och Guattari medvetna om, det är själva utgångspunkten för nomadologisk vetenskap. Lingvistiken så som den formulerats och utförts av Noam Chomsky jobbar enligt principen att det går att upprätthålla en skillnad mellan subjekt och objekt.
Linguistics can claim all it wants to be science, nothing but pure science—it wouldn't be the first time that the order of pure science was used to secure the requirements of another order. What is grammaticality, and the sign S, the categorical symbol that dominates statements? It is a power marker before it is a syntactical marker, and Chomsky's trees establish constant relations between power variables.
Vetande och makt, makt och vetande. Det går aldrig att komma ifrån, lika lite som det går att bortse från subjektivitet i mänsklig verksamhet. Och språk är i högsta grad en mänsklig verksamhet, ett kollektiv tillblivelse. Därför går det inte att studera utan att påverka. Det går inte heller inte att använda språk utan att förändra det. För det är förändring mer än något annat. Detta bevisas av att det inte behövs vetenskap för att lära sig tala och använda språk.
Forming grammatically correct sentences is for the normal individual the prerequisite for any submission to social laws. No one is supposed to be ignorant of grammaticality; those who are belong in special institutions. The unity of language is fundamentally political.
Språk är en del av att vara människa och lika lite som det går att vara människa på egen hand går det att ha ett eget språk. Språk handlar om anpassning och att förhålla sig till andra, till gruppen. Den som försöker bryta mot reglerna kommer att straffa ut sig själv från gemenskapen. Det kan ingen vetenskap ändra på. Det finns heller inget ursprung, inget urspråk. Det finns bara språkliga handlingar, kommunikation och förändring. Och den vetenskap som vill studera språket måste acceptera detta, om man vill studera språk förutsättningslöst och på sina egna premisser.
There is no mother tongue, only a power takeover by a dominant language that at times advances along a broad front, and at times swoops down on diverse centers simultaneously. We can conceive of several ways for a language to homogenize, centralize: the republican way is not necessarily the same as the royal way, and is not the least harsh.
Språket är inget i sig, det blir till och förändras i handling, genom att användas. Av dem som använder det, när de använder och så länge det används. Det handlar för Deleuze och Guattari om tillblivelse, ömsesidigt skapande och kollektiv förändring. Därför blir vetenskapen till ett slags intervention. Vetenskap är makt och makt förändrar. Det som sägs i namn av vetenskap och det som accepteras som vetenskap är med om att bestämma och låsa fast, även om detta inte är utövaren av vetenskaps intention. Det ligger i sakens natur och är en oundviklig aspekt av all vetenskaplig verksamhet. 
The scientific enterprise of extracting constants and constant relations is always coupled with the political enterprise of imposing them on speakers and transmitting order-words.
Vetenskap är politik och politik är vetenskap. Skillnaden är aldrig uppenbar, den är föränderlig och alltid mer eller mindre politisk. Och relationen mellan konst och vetenskap ser ut på samma sätt. Gränsdragning är som att rita i sanden. Det går att med hjälp av makt upprätthålla en gräns, men aldrig för evigt. Därtill handlar det om allt för mäktiga krafter. Hur mycket makt vetenskapen eller politiken mobiliserar kommer den aldrig att kunna stå emot den samlade kraften av ett folk, eller av förändring som kommer underifrån.
Speak white and loud
yes what a wonderful language
for hiring

giving orders

appointing the hour of death in the works

and of the break that refreshes . . .
Förutsättningarna är härmed givna. Samtalet kan fortsätta. Återkommer inom kort.

Inga kommentarer: