söndag 30 augusti 2015

Kort om: utbildning och arbete

Är det skolans uppgift att anpassa sig efter arbetslivets krav, eller tvärt om? Vad är enklast och mest logiskt? Med tanke på att förändringstakten i samhället är hög och arbetslivets viktigaste framgångsfaktor är anpasslighet efter marknadens nyckfulla krav är det en dålig idé, ja ett rent resursslöseri, att anpassa skolan och landets högre utbildning efter (kortsiktiga) önskemål från arbetsmarknaden. Det är bättre för alla att låta skolan vara ifred, för att i frihet och utan övervakning utveckla långsiktigt hållbar kunskap och främja livslångt lärande. Detta främjar innovationer och utveckling, nytänkande och kritiskt tänkande, liksom till att rätt människor examineras och kan bidra med sina kunskaper och kompetenser på framtidens arbetsmarknad, som ingen idag vet någonting om.

Det hårt ekonomiserade och vinstfokuserade näringslivet vet inte alltid sitt eget bästa. Det ser kanske snart ut att leja ut forsknings och utbildningsverksamheten till staten, det allmänna. Det blir helt klart billigare för företagen, men det är en allt för kortsiktig lösning som kommer att kosta mer än den smakar, förr eller senare. Och som bekant saknas inte kon förrän båset är tomt.

Skolan är en investering! Säger det igen: EN INVESTERING, det vill säga en kostnad. Skolans uppgift är inte att betala sig annat än på lång sikt. Utbildning är inget man köper sig, ingen snabb och enkel lösning, ingen produkt som kan upphandlas i konkurrens, till lägsta möjliga pris. Den synen på skola och utbildning är skadlig, och om den genomförs fullt ut riskerar det att ända med förskräckelse.

Arbetslivets makt är stor, men om den makten används för att kontrollera skola, utbildning och kunskap, kommer makten att sluta sig kring sig själv och bygga murar mot omvärlden. Och med makt och framgång kommer arrogans som ett brev på posten. Företagshistorien är fylld av giganter som fallit, just för att de tappat kontakten med omvärlden och för att de ansett sig veta bäst bara för att de tjänat mest. Nokia, Svenska Varv och Facit är tre exempel som manar till eftertanke. Tre jättar som på kort tid gick från toppen till botten, och som sedan aldrig riktigt hämtat sig.

En annan syn på skola och utbildning, en mer långsiktig, bildningsinriktad syn, tjänar alla på, inte bara ett fåtal lyckliga aktieägare. Samhället tjänar på en välutbildad, kunnig och kritiskt driven befolkning, som kan se farorna och konstruera skydd mot arrogans och självförhärligande hybris. Några garantier finns aldrig, men vissa saker går redan på förhand att döma ut. Att anpassa skolan och den högre utbildningen efter arbetslivets och marknadens krav är en sådan sak.

Inga kommentarer: