måndag 4 januari 2016

En kropp utan organ 17


Åter till arbetet. Svårt att vakna, trögt att komma igång. Låter det ta sin tid. Först nästa vecka är jag bokad på möten. Denna vecka är min. Fyller kompetensutvecklingstiden i tjänsten med innehåll. Vill så mycket samtidigt som tiden är så knapp. Försöker att inte få panik över tiden som rinner som sand mellan fingrarna. Han ett bokmanus att färdigställa. Tankar att slipa på. Kickstartar intellektet med hjälp av Deleuze och Guattari, med tankar på den där kroppen utan organ och dess relation till allt det andra.
You have to keep enough of the organism for it to reform each dawn; and you have to keep small supplies of signifiance and subjectification, if only to turn them against their own systems when the circumstances demand it, when things, persons, even situations, force you to; and you have to keep small rations of subjectivity in sufficient quantity to enable you to respond to the dominant reality. Mimic the strata.
Fantasi är en avgörande egenskap i all vetenskap. Förmågan att föreställa sig. Stratifieringar under tillblivelse är svåra att se och bestämma i detalj, därför behöver man kunna tänka, som om. Tänk så här ... Låt oss göra ett försök ... Testa olika tankar, olika förklaringar och förståelser. Behåll det som fungerar och lämna det andra därhän. Sanningen är det som fungerar och det enda som betyder något. Fungerar inte det man föreställer sig får man försöka igen, med något annat. Onödigt att spilla tid på det, och destruktivt att kritisera andras försök. Hjälp att tänka framåt är konstruktivt, men att bara falsifiera och demolera är destruktivt. Föreställningsförmågan bör riktas framåt, uppåt, utåt. Några definitiva svar finns inte, bara mer eller mindre lyckade försök.
You don't reach the BwO, and its plane of consistency, by wildly destratifying. That is why we encountered the paradox of those emptied and dreary bodies at the very beginning: they had emptied themselves of their organs instead of looking for the point at which they could patiently and momentarily dismantle the organization of the organs we call the organism.
Kroppar tömda på liv och mening saknar liv, men kan användas för att locka fantasin i rätt riktning. Där finns emellertid ingen kunskap, bara döda delar utan betydelse. Komplexa problem kan inte delas upp, de måste lösas med bibehållen komplexitet. Organisering föregår alla organisationer. Där finns kroppen utan organ, i ordnandet, som ordning. Kroppen utan organ är inget substantiv, utan ett verb. Blivandet som håller oss vid liv och sätter oss i rörelse, det är kroppen utan organ. En funktion och en delaspekt av helheten.
There are, in fact, several ways of botching the BwO: either one fails to produce it, or one produces it more or less, but nothing is produced on it, intensities do not pass or are blocked. This is because the BwO is always swinging between the surfaces that stratify it and the plane that sets it free. If you free it with too violent an action, if you blow apart the strata without taking precautions, then instead of drawing the plane you will be killed, plunged into a black hole, or even dragged toward catastrophe. Staying stratified—organized, signified, subjected— is not the worst that can happen; the worst that can happen is if you throw the strata into demented or suicidal collapse, which brings them back down on us heavier than ever.
Att lära känna kroppen utan organ är att förstå tillblivelsens princip. Här finns därför nyckeln till arbetet med hållbarhet, som är mer av en utmaning än ett problem. Hållbarhet är en process som man aldrig blir färdig med, är en kamp vars mål är ökad förståelse; Vägen fram, snarare än målet man strävar efter. Livet, kultur, Universum, allt, uppstår i ett system som befinner sig långt ifrån jämvikt. Det är mellan entropins utspridda oordning och de svarta hålens absoluta sammanhållning som allt existerar, finns och förändras i en och samma process av kollektiv tillblivelse. Balans mellan, där finns förutsättningen för liv. Där finns och det är kroppen utan organ.
This is how it should be done: Lodge yourself on a stratum, experiment with the opportunities it offers, find an advantageous place on it, find potential movements of deterritorialization, possible lines of flight, experience them, produce flow conjunctions here and there, try out continuums of intensities segment by segment, have a small plot of new land at all times.
Låt oss göra ett försök. Testa, odla nyfikenheten. Sluta aldrig experimentera. Lev och låt leva. Behåll det som fungerar och lämna det andra därhän. Spill ingen tid, ingen energi på det destruktiva, det som tar liv. Bejaka tillblivelsen och vägarna som leder framåt. Skärp uppmärksamheten. Nycklar till förståelse och konstruktiva lösningar finns där man minst anar. Upplev, undersök, utvärdera. Stå aldrig still, för det enda som finns är rörelse, tillblivelse. Ingenting är, allt blir. Mellanrummen går aldrig att kontrollera, bara värna och göra något konstruktivt av. Så lyder uppmaningen till den som vill bedriva nomadologisk, minor science. Det är i detaljerna, på bakgårdarna och avskrädeshögarna guldkornen finns. Det som verkligen betyder något är det som ser meningslöst och ointressant ut. 
It is through a meticulous relation with the strata that one succeeds in freeing lines of flight, causing conjugated flows to pass and escape and bringing forth continuous intensities for a BwO. Connect, conjugate, continue: a whole "diagram," as opposed to still signifying and subjective programs. We are in a social formation; first see how it is stratified for us and in us and at the place where we are; then descend from the strata to the deeper assemblage within which we are held; gently tip the assemblage, making it pass over to the side of the plane of consistency.
Levande liv kan bara undersökas i rörelse och interaktion. Det finns aldrig en väg fram eller ett sätt att göra det på. Kunskap uppstår mellan. Därför är det så viktigt att lämna rum och att kliva åt sidan. Flödet och rörelsen är det viktiga, flyktlinjerna och möjligheterna som finns överallt och ingenstans. Kunskap om kultur nås inte med hjälp av en metod, utan med hjälp av en inställning till livet, världen och blivandet. Kulturvetenskap är ett slags mindset. Begrepp är verktyg att tänka med, för att se både sammanhållningen och det sammanhållna. Skogar består av träd, men det är helheten som gör dem till en skog. Delarna och sätten de organiseras och hålls samman på, både och. Alltid både och, aldrig antingen eller. Det måste man förstå om det är kunskap om kultur man söker, förståelse för förändring man vill ha.
It is only there that the BwO reveals itself for what it is: connection of desires, conjunction of flows, continuum of intensities.
Begär som möts, föreningar av flöden och intensiteter som hålls vid liv, i rörelse. Ömsesidighet och förändring. Där finns kroppen utan organ, där uppstår förändring och upprepas skillnaden som ger liv och skapar rörelse. Detta måste man förstå och acceptera, förhålla sig ödmjuk inför. Utan dessa egenskaper är förståelse för kultur inte möjlig. Viljan att veta är stark, men är det verklig kunskap man söker måste man acceptera den på dess egna premisser. Det finns inga genvägar, bara vägar som leder till eller från. Antingen fungerar det, eller också inte. 
You have constructed your own little machine, ready when needed to be plugged into other collective machines. Castaneda describes a long process of experimentation (it makes little difference whether it is with peyote or other things): let us recall for the moment how the Indian forces him first to find a "place," already a difficult operation, then to find "allies," and then gradually to give up interpretation, to construct flow by flow and segment by segment lines of experimentation, becoming-animal, becoming-molecular, etc.
Medvetenhet om förändringarna och det som håller samman. Emergens är det som uppstår på en annan skanivå, det som inte går att reducera till delarna som interagerar på den lägre nivån. Och insikt om detta samt ödmjukhet inför komplexiteten och tillfälligheternas spel är vad allt handlar om. Utan förutsättningar för liv, finns inget levande. Livet måste hållas igång för att vara levande. Motorerna som driver tillvaron kan inte plockas isär om man vill dra nytta av deras livgivande kraft. Det går inte att förstå både delarna och helheten var för sig, för det är en sammanhållen helhet. Ett resultat av samverkan. Kroppen utan organ finns mellan och går därför aldrig att nå. 
For the BwO is all of that: necessarily a Place, necessarily a Plane, necessarily a Collectivity (assembling elements, things, plants, animals, tools, people, powers, and fragments of all of these; for it is not "my" body without organs, instead the "me" (moi) is on it, or what remains of me, unalterable and changing in form, crossing thresholds).
Kroppen utan organ är allt, både och och samtidigt. En plats, ett plan en kollektivitet. Ömsesidig tillblivelse, resultatet av sammanhållning och det som hålls samman. Komplexitet, oreducerbarhet, öppehet, delbarhet, förändring, tillblivelse. Kroppen utan organ är något, men inget i sig själv. Kroppen utan organ är allt, men bara i relation till inget. Kroppen utan organ är förutsättningen för liv. Immanensens immanens och förändringens motor. Själva blivandets blivande.

Nu kan jag skriva. Tankar föder tankar även om allt inte alltid är kristallklart just i stunden. Återkommer inom kort med fler tankar om det som får tankar att tänkas och förståelse att uppstå.

Inga kommentarer: